hanu | needless to say, we're needles in hay

De som är invigda i hip hop musik har säkert inte undgått flugan att slänga in ett "No Homo" i texten för att förtydliga att man verkligen inte är homosexuell. Det är en konstig fluga som är mer fjantig än diskriminerande. Här är ett klipp som förklarar fenomenet på ett pedagogiskt och roligt sätt.




Nu har Alicia gjort världens utan tvekan godaste sås. Örtagårdssås. Den är helt magisk och crazy bananas. Vi ska äta den till vår nyårsmiddag. Hon har gjort den från scratch förstås, den här såsen är så hemlig så blå band eller dom där har ingen aning om den. Det är såsernas heliga gral. Tempelriddare sökte för århundraden sedan igenom hela Jerusalem i jakt på den mytomspunna såsen. Men jag kan nu bevisa att den faktiskt existerar, jag har t.o.m bildbevis!

Bloggar är ju bara SÅ 2008, men jag gör mina små tappra försök lite då och då. Till att börja med kan jag nämna att jag och Alicia hade trevligt i Stockholm, inte riktigt lika lugnt som det var tänkt. Det blev bitvis lite stressigt då Alicia hade flera julklappar kvar att handla, och jag hade någon enstaka jag också. Vi var och tittade på Avatar på bio, och Alicia är helt frälst och hade helst velat se den med en gång igen så snart eftertexterna började rulla. Jag tyckte också att den var bra, men lika såld är jag inte. Rickard hade sett den i 3D i Olso och var minst lika såld han, jag tycker mig minnas något citat från hans läppar i stil med "den största bioupplevelsen i mitt liv".

Jag och Rickard har spelat mycket tv-spel nu medans han varit hemma i Karlstad. Jag köpte Uncharted 2, och det är riktigt bra och roligt faktiskt. Jag brukar sällan ha tillräckligt med tålamod till tv-spel för att spela klart dem. Men vi har inte så jättemycket kvar nu. Det är väldigt snyggt, och lite som att spela i en film.

Mitt efterkonstruerade nyårslöfte att läsa mer har onekligen gått bra. Här har jag staplat upp böckerna som jag läst under 2009, minus 2-3 stycken som jag lånat ut. Jag är nöjd och stolt över mig själv, och nästan allt jag har läst har varit bra. Det har ju mest blivit klassisk skönlitteratur. Mina favoriter har varit Brott och Straff, En alltför högljudd ensamhet och Och världen skälvde. Nu har jag en hel hög med böcker som ligger och väntar på mig inför 2010.

På julaftonsmorgonen läste jag klart Bröderna Karamazov, som tur är var den på svenska och inte på ryska som ovan. Det är Dostojevskijs sista verk innan han dog. Det är otroligt omfattande, och tar upp religion och politik och mycket annat. Många frågor är lika aktuella idag som då. Det är ett imponernade arbete som är omöjligt utan att först ha levt ett händelserikt liv.
Det finns en berättare i boken som ibland går in och berättar lite, men till största delen för karaktärerna handlingen framåt med sina samtal. Varje karaktär med sin speciella stil. Även om det är många karaktärer och mycket prat så tappar man aldrig bort sig. Dostojevskij krånglar inte till det i onödan och eftersom han tillskrivit karaktärerna olika sätt att uttrycka sig så känner man efter ett tag instinktivt igen karaktärerna.
Förutom att boken i stort är mycket bra så finns det ett par kapitel som är alldeles magnifika.

Dostojevskij är verkligen ett geni, och har blivit en stor idol.

Ja, idag blev jag varslad. Jag är anställd fram till den 16:e juni. Det är tydligen 20 stycken som blivit varslade nu vid den här besparingsrundan. Förra gången de sparade så var det ungefär lika många som blev varslade, men då var det i slutändan bara två stycken som fick gå. Det är minst sju stycken som blir uppsagda före mig vet jag. Så det återstår att se vad som händer nästa höst, om jag får söka andra jobb eller om det blir någon tjänst öppen någonstans i Kil. Kil har fått 8,8 miljoner av staten, hur mycket av dem som tilldelas Barn och ungdomsförvaltningen är inte fastlagt än. Jag kan ju hoppas att skolan får en stor bit av kakan, då ökar mina chanser antar jag.

Allt detta känns givetvis trist, men jag ska inte tänka allt för mycket på det. Jag var ju inställd redan inför den här höstterminen på att jag inte skulle ha något jobb i Kil. Jag får vara inställd på att jag inte har något jobb efter juni, och hålla ögonen öppna efter andra tjänster att söka. Men men, jag överlever i vilket fall som helst.

Idag är Alicia i Stockholm och rekogniserar inför vår tripp till nästa måndag-onsdag. Det ska bli trevligt. Framför allt verkar hon ha hittat ställen att äta på. Det är ju trots allt det viktigaste för henne.
Jag har bara 4 dagar kvar nu av höstlovet. Det känns väldigt skönt. På torsdag ska vi pyssla och se på film, och på fredag är det bara avslutning. På avslutningen ska jag spela teater för mellanstadiet. Det är en liten Astrid Lindgren-pjäs som heter något i stil med "Så som dom gör i amerika". Jag spelar en klassisk korkad tjuv. Repetitionerna har varit roliga och så blir säkert också uppträdandet.

Både jag och Alicia har på sista tiden imponerats mycket av Beyoncé. Det känns som att hon tagit ytterligare några kliv. Hon osar numera självsäkerhet och rockar alla liveshower som har varit i min TV. Som den här nedanför. Därför vill vi kora henne till den bästa artisten. Inte den jag har allra varmast i hjärtat, men den bästa ARTISTEN.



Jag tror att kanske Pernilla är redo att hålla med.