Pengar rullar in som dom ska...

Nu har mina 100 kr växt till 900 kr.

Jullovet, så här långt

Så var snart året till ända. Jag njuter av julledigheten, och av att inte göra så mycket överhuvudtaget. Dagarna innan jul var jag och Alicia i Stockholm. Vi hade en regnig dag på Skansens julmarknad, och två inte regniga på stan. Det var trevligt. Vi hann träffa Martin och Pernilla en liten stund också, och gå på bio. Vi såg på Yes man, den var fett bra. Bättre än vad man kunde tro. Det var länge sedan jag skrattade så mycket på bio. Jag rekomenderar den varmt.

Just nu följer jag Junior-VM med strort intresse. Hittills går allt programenligt för småkronorna. Förra året föll de ju på målsnöret då det gick till förlängning i finalen mot Kanada. Imorgon stöter Sverige på sin första stora utmaning, då de möter Ryssland. (20.30 i SVT24)

På tal om hockey så spelas NHL's Winter classic på nyårsdagen. Chicago möter Detroit utomhus på Wrigley Field i Chicago (19.00 i Canal+). Det blir mäktigt. Här i Sverige ska Färjestad och Frölunda göra samma sak på Nya Ullevi. Det blir dock mot slutet av 2009 eller i början av 2010.

Just nu håller jag på att spela ihop pengar på Svenskaspel.se. Jag började med 100 kr, och imorse hade jag 780 kr. Det är en bra deal. Jag ska försöka komma över 1000 kr. Sedan ska jag sätta in dem på mitt konto, tror jag.

En dag kvar...

Nu har jag bara en dag kvar att arbeta under 2008, det är mycket skönt. Imorgon ska vi enbart ha julavslutning. Det är "min" klass som håller i den, vi har övat i flera veckor, och det blir säkert jättebra. På lördag åker jag och Alicia till Stockholm i tre dagar. Det ska bli trevligt. Vi ska gå och kolla in Skansens julmarknad, se om vi hittar några sista julklappar, även om jag i princip är färdighandlad. Vi ska också träffa Pernilla och Martin en sväng, om dom är pigga och friska. Sedan får vi se vad vi ska göra.

Min godisfria vecka passerade utan att jag åt något godis eller liknande. Det kändes bra. Min vikt påverkades dock inte alls. Jag känner mig däremot lite piggare, och i aningen bättre form. Så jag ska försöka fortsätta ett tag till.

För några veckor sedan berättade Alicia för mig om en kvinna som tagit ut skilsmässa med sin man eftersom han hade varit otrogen mot henne i ett onlinespel (typ World of Warcraft). Jag tyckte att det var konstigt och ganska grundlöst. Alicia tyckte att det kunde vara befogat. Om man kan kalla samgänge med en virtuell karaktär (styrd av en verklig person) för otrohet, kan man då också anklagas för mord, om man skulle döda en karaktär i spelet? Det tror jag inte att någon tycker, men det är ändå intressant att diskutera varför det är en skillnad. Vi diskuterade även hur man skulle ställa sig ifall man bytta kön på karaktärerna och de verkliga personerna bakom dem, i olika konstilationer. T.ex. om mannen spelade med en kvinnlig karaktär och i spelet hade sexuellt umgänge med en manlig karaktär styrd av en man, o.s.v.
Till historien hör att kvinnan och mannen hade träffat varandra i ett online-spel, så jag kan ju förstå om hon blev orolig när han på nytt verkade inleda en relation i spelet.


97,4 kg!

Jag äter och motionerar duktigt, men ändå fortsätter jag att bli tyngre. Senast vägde jag 97,4 kg. Jag slår nytt rekord hela tiden. Det gör inte så mycket ändå, för jag känner mig inte fetare, snarare starkare. Tänk om jag snart spräcker den magiska gränsen, 100 kg! Då är man en riktig karl, det sa en gymnasiekompis alltid till mig. Hans mål i livet var att bli fetstark. Vi delar inte samma mål. Jag vill bara vara lagom stark, och inte fet.

TV har lärt mig att bönder, ensamma mödrar, norrlänningar och miljonärer behöver hjälp med att hitta en partner. Det känns inte som en särskilt homogen grupp. Den gemensamma nämnaren skulle kanske kunna vara att de är lite avskurna från det sociala livet på ett eller annat sätt. Bönder och norrlänningar bor avsides. Ensamma mammor måste passa barn, och miljonärer vet jag inte vad de gör. Ikväll är det bonde söker fru, och jag älskar när det blir tafatt och lite pinsamt.

För övrigt vill jag passa på att nämna att det är två veckor kvar till julafton.

97 kg!

Måndagen klarade jag av galant. Inga chips och inget godis. Märkligt nog vägde jag 97 kg igår kväll. Men jag räknar med att det vänder. 97 kg är annars ganska stabilt. Det är det tyngsta jag vägt i hela mitt liv. Jag minns att jag vägde 82 kg någon gång i slutet av gymnasiet, och inte ser jag så annorlunda ut idag. De där kilona måste ha spridit ut sig ganska jämnt över min 4 kvadratmeter stora kroppshydda. Nu ska jag snart gå och Free Stepa i 30 minuter på mitt Wii fit, istället för att ta en promenad.

I söndags satte jag in 100 riksdaler på mitt spelkonto hos svenska spel. Det var ett bra tag sen sedan jag gamblade. Det gick inte så bra förut. Men den här gången har det börjat bra. Jag är nu uppe i 250:-, och mer kan det bli.

Jag avslutar med en stämningsfull och vacker sång, med tillhörande video. Jag tycker att den passar bra nu.

Fleet Foxes - White winter hymnal


Varmkorv boogie

Inatt sov jag alldeles förskräckligt uselt. Så där som man gör ibland ifall man är orolig, och bara ligger i tankar. Med den stora skillnaden att mitt enda problem var att jag inte kunde somna. Jag sov några timmar, men det var ändå en dålig natt. Jag hoppas innerligt att  jag kan somna ikväll.


Igår bestämde jag mig för att min form inte är tip top. Framförallt är det runt magen jag känner mig lite tyngre än vanligt. Så jag skrev ett kontrakt med mig själv, som jag skrev under. I kontraktet står att läsa, Anders får under den kommande veckan varken äta godis, chips eller dricka dricka. Anders ska dessutom utföra någon form av motion dagligen. För att jag ska ha en liten morot, vägde jag mig också. Jag vägde mastiga 96,5 kg. Det var visserligen innan jag skulle gå och lägga mig, och efter att jag förtärt en chipspåse, och innan dess intagit en gog måltid hemma hos familjen Nilsson. Jag vägde med all säkerhet lättare redan imorse, efter min usla natts sömn.
Vi får se vad vågen stannar på nästa söndag. Jag tippar att jag kanske väger 94 kg då.


I skolmatsalen serverades idag feta kycklingvingar. Inte feta som att de hade mycket fett på sig, utan som i att de var fett stora. Jag tycker alltid att det är svårt att äta sådana. Det handlar om oerfarenhet. Det var hur som helst förstå gången som det serveras, mig veterligen. Om det är kyckling på menyn är det vanligare att det är nuggets, även om också de är sällsynta. Detta fick mig att börja tänka på vad tanter brukar säga om varmkorv och nuggets o dyl. Att de bara består av äckligt skräpkött, som blivit över. Jag bestrider inte detta, MEN, igår tittade jag på ett program med Gordon Ramsey, som vunnit berömmelse med program som "Den elake kocken" och "Hell's Kitchen". I programmet visade han hur man tar till vara på nästan allt utom ögonen från en gris. Det känns som att det är lite på modet nu, att ta till vara på allt. Det känns rätt i dessa tider av återvinnings- och miljötänk. Om dessa bortglömda delar är goda nog åt Gordon, så kan jag absolut äta en korv innehållandes desamma. Att varmkorv och nuggets också innehåller konstiga tillsatser handlar nu inte detta om. Jag menar bara att alla "äckliga restdelar" kanske inte är så äckliga.

Jurrasic Barn

I fredags morse när jag klev genom dörren på jobbet så hoppade det förbi två små barn högst upp i trappen. Jag reagerade på detta, så som paleontologerna i Jurrasic Park reagerar när de först får syn på dinosaurierna. Jag tänkte alltså ungefär "VA!? Barn?!". Det var en konstig reaktion eftersom det är mitt jobb 5 dagar i veckan. Jag har aldrig reagerat på det viset förut. Jag är nöjd med mitt val av arbete, och det slog mig bara att det egentligen är ganska ovanligt med jobb där det springer omkring barn.

I mitt senaste inlägg skrev jag lite om julkalendrar. Idag upptäckte jag att min gamla barndomsvän Tommy a.k.a Baso kör en egen
julkalender på sin blogg. Den är ganska ambitiös. Han ska göra en ny låt varje dag, och lägga upp. Jag vet att jag aldrig skulle klara av att vara så produktiv, ska bli intressant att följa om han lyckas.

Idag och igår har jag hjälpt Alicia att plugg inför hennes prov på språkhistoria. Det har varit intressant, och jag kan nu även kalla mig språkexpert. Testa mig om ni tvivlar. Jag vill också göra provet.

Nu ska jag som vanligt avsluta min helg med att titta på Mythbusters på Discovery.

21 dagar till dopparedan

Idag på bussen hem satt det två tjejer två säten framför mig. De vände sig om väldigt odiskret och tittade på mig, och viskade. Jag undrar vad som intresserade dem. Jag kan tänka mig tre alternativ. Nr 1: De tyckte att jag såg ovanligt ful eller konstig ut. Nr 2: De tyckte att jag såg ovanligt snygg och stylish ut. Nr 3: De tyckte att jag liknade någon kompis eller kändis, som Darin t.ex. Jag tittade tillbaka för att markera att deras diskression misslyckats, och försökte samtidigt se lite extra cool ut, för att antingen se mindre ful ut, eller extra snygg eller känd.
Jag har många gånger fått höra att jag själv inte är speciellt smidig när jag diskret ska kolla in någon/något. Alicia och Rickard har vid flera tillfällen skämts över mina allt för uppenbara sätt. Jag håller inte alls med, utan tycker att det bästa sättet är att inte försöka smyga alls. Jag är i själva verket mycket smidig.

Idag är det tre veckor kvar till julafton. Jag har börjat köpa klappar, men bara till Als hittills. Hon är lättast att köpa till. Vad önskar sig Rickard t.ex? Om du läser det här får du gärna ge några tips i kommentarerna. Ännu svårare är alla andra i släkten. Choklad och trisslotter tycker jag inte alls om att köpa, det är det tråkigaste jag vet.

Den 12:e December tror jag att Pernilla ska komma och sova hos oss, om hon inte kommit på andra tankar. Det ska bli kul. Den 13:e ska jag och Alicia gå på Markus Krunegård, på Arena. Först trodde jag och Alicia att Pernilla och Markus skulle krocka, men efter lite efterforskning visar sig att så är inte fallet. Bra för Pernilla. Då slipper hon bli lämnad ensam i mitt hemska hemsökta hem (snygg alliteration). Då kan vi se på Idol-finalen ostört och ostressat. Idol som för övrigt har en väldigt medioker säsong.

Jag kan inte säga att jag är besviken på julkalendern, eftersom jag inte hade satt upp några förväntningar. Men det är inte den bästa jag sett, inte heller den sämsta. Den bästa är lätt Sunes jul. Den sämsta har inte gjort tillräckligt med avtryck i min hjärna som är värda att minnas.