hanu | needless to say, we're needles in hay

Idag tittade jag på när Sveriges stolthet (Zlatan Ibrahimovic) sköt hem skytteligatiteln i Serie A, med en klack dessutom. Det var en vacker stund för oss sportälskare. Det var stort när han senare tog emot Milanos hyllningar med sina söner i famnen. Det finns ingen enskild spelare som betyder så mycket för sitt lag som Ibra. Han har nu vunnit ligatiteln sex år i följd. Det är verkligheten för Serie A klubbarna under större delen av 2000-talet. Först spelar man 38 omgångar, och i slutändan står Zlatan segrande.

I fredags klippte jag mig. Min regulära frisör är mammaledig, så någon annan tog hand om mitt hår. Hon var kanske inte riktigt lika skicklig, men mitt hår är inte så svårt att få till, så det ser bra ut ändå. Jag fick lite längre lugg än vanligt, så nu ser jag ut som Robyn.

Idag har jag varit ute och glidit lite på min longboard. Rickard har nu hjälpt mig att ändra lite på truckinställningarna, så att det är lättare att svänga skarpare. Den är rolig att åka på, även fast jag är ganska dålig. Jag passar nog ganska bra in bland alla longboard-posers i Karlstad. Jag har dock ett övertag mot dom, jag vet bättre än att bära longboarden med griptapen in mot kroppen, och därmed sandpappra sönder kläderna. Anders vs. övriga longboardposers 1-0


Sveriges andra stolthet heter för övrigt Håkan Hellström.

Idag fick jag mycket riktigt en överaskning med posten. Martin hade skickat två chokladbitar, en Kinder Maxi och en Lion. Historien bakom är att jag bad honom köpa något gott åt mig när han och Pernilla skulle åka och handla. Och Martin är en man som står vid sitt ord. Jag fick igår en ledtråd i ordet "delfinitivt", men jag kunde inte lista ut vad det var.

Kopplingen till chokladen var så här:
"I ordet delfinitivt gömmer sig djuret delfin. Definer är exotiska djur som många tjejer gillar. Killar gillar istället lejon mest bland de exotiska djuren. Lejon på engelska är lion. Lion heter även godsaken du fick!"

Alla vet ju att tjejer gillar delfiner mest. Men jag ställer mig frågande till att killar gillar lejon mest. Christoffer som jag känner gillar tigrar mest, och jag gillar alligatorsköldpadda, kungskobra och späckhuggare mest. Men antagligen gillar nog många killar lejon. Det var en svår och bra ledtråd ändå tycker jag.

Idag gick jag och röstade till EU-valet. Jag är 0% insatt i valet, men att rösta är ju ett måste ändå. Att hålla ute nonsenspartier är en god nog anledning. Jag röstade hur som helst på Miljöpartiet. Det bör sägas att jag är ca 60%insatt när det handlar om rikstadsval.

Igår vann jag 100 000 öre på svenska spel. Det var bra, för jag har mest förlorat på sista tiden.

Om jag har räknat rätt, och det har jag, så är det 14 skoldagar kvar till det annalkande sommarlovet. Idag hade jag mitt sista utvecklingssamtal. Jag och Svenska2-läraren hade lagt upp det snyggt för att den mycket svaga eleven ifråga inte skulle behöva sitta och lyssna på för mycket negativitet. Eleven berättade att hon förstod allt när jag förklarar, men ingenting när Kicki förklarar. Det känns ju bra att höra, jag tar åt mig. Intet ont om Kicki, hon är en bra lärare, men man förklarar saker på olika vis, och det lämpar sig olika åt olika människor. Nu har jag varit politiskt korrekt, om ni läser mellan raderna betyder det att jag äger.

Den 3:e Juni ska vi ha en klassträff på kvällen och spela fotboll och grilla. Det ska bli jättekul. Förra året gjorde vi samma sak, fast spelade brännboll. Jag hoppas att Alicia har tid och lust att följa med, och att vädret är vackert.

Den 10:e Juni ska vi åka på en kort klassresa till Mariebergsskogen, och gå på Naturrum och andra trevliga saker. Det börjar med andra ord att lugna ner sig inför lovet, och roliga saker hägrar på horisonten.

Jag och Alicia ska försöka ge oss ut på någon liten resa. Vi vet ej var, men vi har pratat om att kanske åka till Paris. Alicia ska åka till England och Bristol först, och hälsa på sin Sofia.

I övrigt så vet jag inte vad som händer i sommar. Jag ska träna mig på att åka på min longboard, Rickard ska få hjälpa mig tweaka inställningarna lite så att det blir lättare att carva. Jag satsar på att bli lika bra på att åka longboard som Martin är på att surfa på internet, och han är en mästare. Inte ens Al Gore som uppfann Internet kan surfa det bättre.
Martin berättade att han, Pernilla och Professor Milton kanske kommer och hälsar på i sommar. Det får ni så gärna.
För övrigt så har jag tydligen en överaskning att vänta med postgången imorgon, det ska bli spännande!

Jag tror att jag snart har lyssnat klart på Snabba Cash nu, den har varit ganska bra. En upplösning börjar närma sig känner jag.

Min sommarkänsla just nu sammanfattar jag med den här Håkan-dängan från senaste skivan.



"den ena såg Elfsborgsbron fortsätta i evighet..."

           

På Onsdag klockan 21.00 är det dags att avsluta årets upplaga av Champions League, med den stora finalen som i år går av stapeln i Rom. Vägarna kan inte bära alla till Rom, men två lag har tagit sig dit. Manchester United, engelska mästarna och regerande Champions League-mästare, och F.C. Barcelona, spanska mästare. Det är den vackra fotbollens final. Världens två mest skönspelande lag får passande nog avsluta fotbollssäsongen 08/09.

Troliga Startelvor:

Manchester United.
Van der Saar
Neville - Ferdinand - Vidic - Evra
Giggs - O'Shea - Scholes - Carrick - Ronaldo
Rooney

F.C. Barcelona
Valdes
Puyol - Touré - Piqué -Keita
Xavi - Busquets - Iniesta
Messi - Eto'o - Henry


Det är otroligt svårt att sia om hur det kommer att gå. Men jag håller nog Manchester United som marginella favoriter. Jag hoppas att båda lagen spelar ut, och bjuder på den drömfinal som det på pappret ser ut att bli. Manchester tog sig lätt förbi Arsenal i semifinalerna, medans Barcelona gick vidare med ett nödrop mot Chelsea.
Jag tycker inte om Roms Olympiastadion, den är inte lämpad för fotboll, med breda löparbanor runt planen blir det inte den täthet som det blir på en renodlad fotbollsarena. En i raden av usla italienska fotbollsarenor. Det håller inte i dagens fotboll, så rasar också Serie A i status bland Europas högstaligor.

Ska man bara se en fotbollsmatch i år, så är det väl den här.

Onsdag 27/5: TV 6 20.45

Idag har familjen Hammar varit i Kolsäter hos farmor och farfar. Rickard återvänder snart till Oslo igen, så det måste klämmas in lite släktrträffar nu.

Idag köpte jag ett nytt balsam. Barnängen Pärlbalsam, för matt och glanslöst hår. Jag tror inte att mitt hår är matt och glanslöst, men fatta vilken glans jag kommer få! Mamma började jiddra om något balsam med diamanter i som hon sa sig ha, men vad glänser mest, diamanter eller pärlemor?! Just det! Pärlemor alltså! Det känns redan fantastiskt. Nu kommer jag att bli helt oslagbar. Likt Samson kommer mitt hår inneha en oerhörd styrka och makt. Irioniskt nog har jag beställt tid hos frisören nästa fredag. Men min styrka sitter inte håret, utan i dess glans. Och jag planerar att behålla en del hår kvar.

Nu ska jag gå och titta på The 90's, ett försvarstal med Henrik Schyffert.

Idag vaknade jag hemma hos Alicia. Vi åt frukost. Sedan åkte vi in till stan. Alicia skulle plugga med några klasskompisar på komvux, och jag skulle träna. Efter träningen gick jag in på Gamestop och fick tag i det sista Punch Out! De hade tagit slut väldigt fort. Dom som jobbar där är alltid jättetrevliga, dom som jobbar på Game är tråkiga, plus att på Game har dom världens sämsta bonuskort som man måste köpa, och sen får man typ 0,5% rabatt eller nåt. Jag bojkottar dom. Hur som helt, Punch Out! Härlig nostalgi. Jag har tagit två mästarbälten hittills. Att spela med wiimote+nunchuk fungerar faktiskt ganska bra, men när motståndet börjar bli riktigt svårt är den klassiska kontrollen att föredra.

Många av de klassiska karaktärerna är givetvis med, dock inte alla. Du ska boxa dig igenom 13 kombatanter innan du kan kalla dig världsmästare. Men spelet är inte slut där. När du väl har bältet så måste du försvara det, mot hungriga utmanare, som tränat sedan du slog dem senast.

Jag har inte prövat multiplayerläget än, eftersom jag inte haft någon att spela med. Men jag har inte så höga förväntningar på det.

Jag har även hunnit med det stora nöjet att rensa avlopp. Nu ska jag ställa mig och tvätta lite tröjor och skjortor.

Idag har jag läst klart boken Döden och pingvinen av Andrej Kurkov. Den var bra. En snabb läsning, där slutet är ovisst fram till den sista raden. Jag saknar djupare person- och miljöbeskrivningar. En viss spänning byggs upp, vilken hade varit större om författaren gjort huvudpersonerna lite personligare.

Boken handlar om Viktor, vars dröm är att kunna skriva en roman. Men han klarar bara av att skriva korta korta texter, vilka han däremot bemästrar. Han får jobb på en tidning med att skriva nekrologer (dödsrunor) för viktiga personer, som fortfarande är i livet. Han lever tillsammans med en kungspingvin som heter Misja, som han fått från stadens djurpark, då de inte längre kan ta hand om pingvinerna. Misja har ett medfött hjärtfel, och är allmänt uttråkad. Viktor väntar otåligt på att hans nekrologer ska publicerad, och är först glad när ämnena för hans runor börjar dö, en efter en.

Döden och pingvinen ska spegla tillvaron i Ukraina ano 1996, och med tanke på vad som senare hände under den orangea revolutionen 2004, med förgiftningen av den blivande presidenten, är det inte svårt att föreställa sig att boken och sanningen inte ligger allt för långt ifrån varandra.

I torsdags fick jag fylla i en enkät på tåget om hur jag upplevde resan. När jag kryssat i att jag var mycket nöjd med det mesta så skulle jag uppge min ålder, och jag kunde inte komma ihåg hur gammal jag är. Jag visste att jag antingen är 26 eller 27, men vilket av dem. Jag tänkte att jag ju kunde räkna ut det från mitt födelseår, men jag var samtidigt för oengagerad för att göra det. Så jag skrev 26, för det är ju inte så viktigt att dom vet exakt hur gammal jag är.

Det är första gången som jag inte vetat hur gammal jag är. Jag räknar med att det kommer bli ännu mer oviktigt i framtiden. Det var längesen jag uppgav att jag faktiskt är 6 och ett halvt, och inte alls bara 6. Nu har jag blivit en gammal räv, och min exakta ålder är inte längre relevant för mig. Jag har passerat den sista åldern av relevans, d.v.s. jag kan inte åka som ungdom på tåget längre.

När jag börjar krypa upp mot 65 så kommer kanske intresset tillbaka, då pensionärsrabatter hägrar på horisonten. Det viktiga just nu är att jag fortfarande ser ut som en fräsh 18-åring. Eller vad säger ni ladies?!

Nu sitter jag och tittar på Manchester United - Arsenal i svartvitt. Comhem valde lägligt nog att kracha, eller vad de har för sig. Svart är det i alla fall överallt. Som tur är kan jag se på TV även utan min digitalbox, men tydligen bara svartvitt!? Det verkar ologiskt, och går säkert att ordna, men det orkar jag inte nu. Deras hemsida ligger också nere, så det går inte att få någon information den vägen. Läste på något diskussionsforum att det är fler än jag som upplever problem just nu, så det är inte bara jag, skönt. Hur som helst, svartvitt är inte fy skam, det är old school. Redan 2-0 till United efter 10 minuter. Det blir nog final i år igen.
Jag strävade emot länge, hejade på motståndarlaget när pappa satt framför TV:n klockan 16 på lördagarna och följde Manchester United. Jag satt där i flera år, från Cantona till Beckham, och från Beckham till Ronaldo. Och till slut har en relation växt fram. Visserligen inte i närheten så passionerad som hos min pappa, men än dock. Jag tycker att det är kul när det går bra för dem. Men Zlatan smäller högre.

Idag kommer Rickard hem, men lite för sent för att jag ska hinna träffa honom. Jag har ju mycket strikta regler för när jag ska gå och lägga mig. Men imorgon så. Jag passade på att träna idag, så att jag ska ha hela eftermiddagen fri.

Idag hade jag utvecklingssamtal. Det gick bra. Det var med en elev som inte når så speciellt många mål, och med en mamma som inte riktigt bryr sig. Bara sitter och ler och nickar hela tiden i princip. Trist när det ser ut så, och barnets chanser att klara sig bra i skolan blir ännu mindre, nästan omöjliga. Ett livsöde avgörs ibland redan vid födseln.

Jag har aldrig haft några författardrömmar eller -ambitioner, men vad häftigt det skulle vara att skriva en riktigt bra bok. Sedan skulle jag dra mig tillbaka och lämna skrivandet. En klassiker. Mäktigt.
Först ska jag bara göra den där megahitten. Synd bara att jag ska vara så lite verkstad.

Nu har comhem vaknat till liv igen.

Igår var jag, Alicia, mamma och pappa på konstrunda. Det var roligt. Till och med pappa hittade en sak som han köpte. Vi var hos Maria, som gör träfigurer, som jag och Alicia har en hel del av. Hon håller på att göra en bok, så hon frågade om hon fick använda några bilder på "Narren" (en figur av henne som jag har) som vi har tagit. Vi sa att vi gärna tar fler bilder om hon vill, så då önskade hon sig några bilder på den utomhus. Det gjorde vi så gärna, så vi begav oss ut i skogen och fotade. Det blev bra bilder, som vi skickade över till henne. Så nu ska vi bli publicerade fotografer.



Om två dagar kommer Rickard hem från Chamonix. Han ska nog vidare till Oslo ganska snabbt, och försöka hitta ett jobb där. Men lite ska man nog hinna träffa honom, när han inte är ute och glider runt i mammas och pappas nya bil.

Det var ett tag sedan jag spelade på mitt PS3, men nu har jag börjat spela Be a Pro-läget på NHL09. Först tyckte jag att det lät tråkigt, men det har engagerat mig. Man skapar sin egna spelare, och så är det bara den spelaren man kan styra. Man börjar i farmarligan, och arbetar sig upp, har möten med tränaren och ägarna m.m. Min första match avgjorde jag i förlängningen, och tränarna älskade mig. I min senaste match var jag lysande, 4 mål och ett assist. Nu ska jag fortsätta klättra på karriärstegen.

Mina inlägg är föga politiska, men jag tänker göra ett undantag, för det är en sak som jag uppenbarligen inte har förstått. Tidningarna är fulla av krönikor och insändare om nedladdning. Piratpartiet förutspås ta en plats i EU-valet. Det är onekligen en het potatis. Men jag tror att jag måste ha missat varför det är okej att inte betala för musik, spel, ljudböcker och vad helst annat som denna teknologi möjliggör nedladdning av.

Självklart förstår jag att det ju är väldigt bekvämt och billigt att kunna få all musik man vill ha, direkt, hemifrån och med bara en knapptryckning. Men gör det att det är rätt?
Jag förstår att mindre etablerade artister kan nå ut lättare, och visst, det är deras val. Men om en artist inte vill skänka bort sina alster så får man väl respektera det, eller?

Det finns en viss syn på kultur, och att den ska vara tillgänglig för alla. Men det hör inte hit. Tillgänglig och gratis är väl ändå inte en och desamma?

Jag har ofta hört och läst ett argument om att artister ska göra musik för kärleken till hantverket, och inte för pengarna. Det är det dom brinner för, de skulle inte kunna låta bli att göra musik även om de blev utfattiga, eftersom de brinner så för det. Det stämmer antagligen, men har vi rätt att utnyttja den glöden, och stjäla deras levebröd?
En entreprenör i en annan bransch skulle inte acceptera att inte få betalt, och helt enkelt sluta producera. För att sedan antagligen försöka hitta en annan kanal för att tjäna pengar. Och det kanske är så att denna teknik är framtiden, men då måste vi finna några nya kanaler så att artisterna även fortsättningsvis kan ta betalt.

Jag läste en artikel där det stod att personer som laddar ner också köper mer musik. Jag vet inte om det är sant, men är det det så måste ju musikindustrin må bättre än någonsin. Jag är inte säker på hur deras siffror ser ut, men det känns som att de kanske inte skulle bekämpa denna fria nedladdning så hårt om det var en välsignelse.

Jag hör argument som lyder ungefär som följer: Nästan all musik är inspirerad av någon annans musik, kanske har t.o.m en artist samplat en låt. Då har de ju inte stått för något kreativt arbete, varför ska dom då ha betalt?
Men om de inte har stått för något kreativt arbete, varför vill du då lyssna på deras musik? Självklart ligger det kreativt arbete bakom all musik som ges ut. Att det är en ursprungsartist som egentligen stått för det verkliga skapandet, och du tycker att artisten som har tagit en sampling inte förtjänar att få betalt behöver du inte bry dig om. Den samplande artisten måste ju betala ursprungsartisten för att få lov att använda samplingen, skivindustrin har redan reglerat detta på egen hand, vad jag förstår.

Jag förstår att det är marknaden som sätter priset i viss mån. Är en vara för dyr så låter marknaden bli att köpa varan, och tillverkaren måste sänka priset. Men här fungerar det väl lite baklänges? Tillverkaren har ingen möjlighet att sätta ett pris, då marknaden redan bestämt att det ska kosta 0 kr. Det måste ju vara orimligt.

Jag inser att personerna som gjort denna teknologi möjlig själva är inovatörer, och kan säkerligen ha en stor roll då det gäller att skapa framtida företag och marknader. Men jag kan ändå inte komma ifrån att, så som tekniken ser ut idag så tar man faktiskt något som man inte fått lov att ta. Hur rättfärdigar man det?

Om någon uppfann en teknologi som möjligjorde att man kunde ladda ned vad som helst, en dammsugare, en TV o.s.v. Och därmed producenterna av dessa produkter, och uppfinnarna bakom dem inte fick betalt. Vad händer då? Om jag var en av dem så skulle jag bara dra mig tillbaka och inte göra något alls, och utveckling skulle stagnera.
Är inte belöning för arbete en ganska viktig del av samhället? Vad skulle hända om ingen fick belöning för det arbete de utför?

Jag måste uppenbarligen ha missat de bra argumenten, så snälla upplys mig om varför jag inte ska betala för något som en person har skapat?! Det är egentligen inte en stor hjärtefråga hos mig. Men eftersom det är så många som brinner för sin "rätt" till gratis nedladdning, och jag inte förstår var den "rätten" grundar sig, så tänkte jag att någon som läser detta kanske kan reda ut saken på ett bättre sätt.